Godmorgon kära ni!
Jag var helt slut igår efter att ha tränat dagen innan (first time in 2 years woop). Så gick bara prommis osv och sen var det vila delux. Jag körde i 40 minuter på träningen och herre vad jag tyckte det var jobbigt. Redan första övningen var jag nästan svimmfärdig med suddig blick och darrande händer. Det gäller att bygga upp kroppen nu och mjukstarta, men ville liksom inte gå av planen redan på första övningen. Så höll kvar så länge som jag sagt att jag skulle. Men, efter träningen kändes det så skönt. Vilken kännsla asså. Jag var trött på ett nytt sätt. Ett sånt sätt där man faktiskt kunde njuta av tröttheten och ville gå och lägga sig. Jag är så stolt över mig själv. Jag tror inte ni förstår hur stort steg detta är för mig i min sjukdom. Heja mig!