Fan. Idag är det en sådan svart dag. Yr, svimmfärdig, helt utpumpad på energi. Jag ser bara svart och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill rusa från min kropp, radera alla hemska tankar och känslor och rensa papperskorgen. Allt är inte sunshines and rainbows och jag vet att vägen tillbaka går upp och ner, ena dagen känner man sig nästan frisk och endast en timme, dag eller vecka senare kan det vända till det motsatta. Solen går i moln. Och nu i skuggan känns det hopplöst, jag vill inte och jag orkar inte. Jag kan inte och det går inte.

 

Jag har slängt bort mobilen, rullat ner gardinen, stängt min dörr och lagt täcket över mig. Ljuset gör för ont. Dagsljuset liksom hugger i kroppen och gör att mitt huvud inte kan slappna av. Jag blir stressad, men jag vet inte av vad. Jag har ju inga krav. Men jag känner en stress i kroppen av grannarna som skottar utanför, ljudet av bildörrar som stängs och bara av min egna anding blir jag irriterad. 

 

Just nu sitter jag och försöker se vad jag skriver, men mina ögon är fyllda av kännslor som svämmar över och droppar på tangentbordet. Jag får lägga ner nu, krypa under täcket igen. Vi hörs när denna dalen vändt till en topp. Det kan vara ikväll, i morgon eller om några dagar. Ta hand om er! Cuz I will.